Det första fenomenet brukar kallas ”ransom ware”. Med det menas att det öppnas ett nytt fönster i webbläsaren där man informeras om att man har begått brottsliga handlingar på internet. Det går inte att stänga  fönstret på vanligt sätt, utan man uppmanas att betala ett bötesbelopp för att datorn ska låsas upp.

– Den här typen av meddelanden är en form av bedrägeri, och vi uppmanar folk att inte betala några pengar. Det finns flera beskrivningar på nätet hur man tar bort låsningen, men det kan vara så att datorn också har fått andra typer av skadlig kod installerad. I sådana fall är ofta en total ominstallation enda lösningen, säger Anders Ahlqvist, som är it-brottsexpert på Rikspolisstyrelsen.

Den andra typen av angrepp handlar om så kallade banktrojaner. När man försöker nå sin bank via internet hamnar man på en sida som kontrolleras av någon annan. På sidan förleds man att lämna ifrån sig inloggningsinformation, vilket gör att andra personer kan komma åt ens konton.

– Var uppmärksam på felmeddelanden och annat när du loggar in till din bank via internet. Får du sådana meddelanden bör du omedelbart avsluta inloggningsförsöket och kontakta banken per telefon för att höra om några problem har uppstått. Om du får felmeddelanden där du uppmanas att mata in koder på nytt, följ absolut inte dessa uppmaningar utan att först ha kontaktat banken.

I media har det förekommit uppgifter om att bankkonton töms helt automatiskt utan att några spår lämnas. Polisen har ingen information om att så har skett, tvärtom krävs det att man som kontohavare knappar in koder flera gånger för att överföringar ska ske.

Den som drabbas av brott av den här typen bör alltid göra en anmälan till Polisen. Det är också bra att informera sin bank om det inträffade.